Vård och stöd - Sätermodellen

00:44:23
https://www.youtube.com/watch?v=Fe13a-NDsrg

الملخص

TLDRI Säter arbetar man med vård- och stödsamordning för att sätta brukaren i centrum och samordna insatser från olika aktörer. Lena Lorenz, verksamhetschef, och personal som Johan Johansson och Lena Palmborn delar sina erfarenheter av metoden, som syftar till att minska stress och ångest hos brukarna. Genom resursgruppsmöten säkerställs delaktighet och samordning, vilket leder till ökad livskvalitet. Johan berättar om sin egen resa mot bättre psykisk hälsa och vikten av rutiner och stöd. Metoden bygger på evidens och har visat positiva resultat i form av ökad delaktighet och nöjdhet bland brukarna.

الوجبات الجاهزة

  • 👤 Lena Lorenz är verksamhetschef inom socialpsykiatrin.
  • 🏥 Vård- och stödsamordning sätter brukaren i centrum.
  • 🤝 Resursgruppsmöten samordnar insatser från olika aktörer.
  • 📉 Metoden minskar stress och ångest hos brukarna.
  • 🗣️ Brukarna deltar aktivt i beslutsfattande.
  • 📅 Rutiner är viktiga för psykisk hälsa.
  • 📊 Metoden bygger på evidens och har positiva resultat.
  • 💬 Kommunikation är en mänsklig rättighet.
  • 👥 Sätermodellen fokuserar på delaktighet.
  • 🔍 Kvalitetsuppföljning är avgörande för framgång.

الجدول الزمني

  • 00:00:00 - 00:05:00

    Lena Lorenz, verksamhetschef inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri, presenterar metoden vård- och stödsamordning som syftar till att sätta brukaren i fokus. Hon introducerar personalen som arbetar med denna metod, inklusive Johan Johansson, en brukare som bor i en servicebostad, och Lena Palmborn, enhetschef.

  • 00:05:00 - 00:10:00

    Metoden samordnad individuell plan används för att koordinera insatser från olika aktörer som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, vilket ger positiva resultat som minskad stress och ångest hos brukarna. Personalens roll i boendestödet är avgörande för att stödja brukarna i deras vardag.

  • 00:10:00 - 00:15:00

    Åsenbackens gruppbostad, som öppnade för två år sedan, erbjuder stöd till sex personer med olika funktionsnedsättningar. Personalens arbete anpassas efter varje individs behov, och det hålls resursgruppsmöten för att diskutera och planera stödinsatser.

  • 00:15:00 - 00:20:00

    Deltagarna i daglig verksamhet får frukost och deltar i aktiviteter som promenader och utflykter. Fokus ligger på att skapa delaktighet och välmående, och personalen strävar efter att ge stöd för en bättre vardag.

  • 00:20:00 - 00:25:00

    Johan Johansson, en brukare med diagnoser som Asperger och ADD, berättar om sina erfarenheter av psykos och hur rutiner och stöd från personalen har hjälpt honom att må bättre. Han beskriver vikten av att ha en egen lägenhet och att kunna delta i daglig sysselsättning.

  • 00:25:00 - 00:30:00

    Resursgruppsmöten är viktiga för att säkerställa att alla aktörer är involverade i stödet till brukaren. Johan deltar i dessa möten och upplever att hans behov och önskemål tas på allvar, vilket bidrar till hans välmående.

  • 00:30:00 - 00:35:00

    Barbro Henriksson, metodhandledare, diskuterar vikten av kommunikation och delaktighet i vård- och stödsamordning. Hon betonar att alla har rätt att kommunicera på sitt sätt och att det finns olika hjälpmedel för att stödja detta.

  • 00:35:00 - 00:44:23

    Metoden vård- och stödsamordning har hög evidens och prioriteras i nationella riktlinjer. Det handlar om att se hela människan och samordna insatser från olika aktörer för att stödja brukarna i deras återhämtning och livskvalitet.

اعرض المزيد

الخريطة الذهنية

فيديو أسئلة وأجوبة

  • Vad är syftet med vård- och stödsamordning?

    Syftet är att sätta brukaren i centrum och samordna insatser från olika aktörer för att förbättra livskvaliteten.

  • Vilka aktörer ingår i samordningen?

    Aktörer inkluderar Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och öppenvårdspsykiatrin.

  • Hur påverkar metoden brukarnas stress och ångest?

    Metoden minskar stress och ångest genom att erbjuda stöd och samordning.

  • Vad är resursgruppsmöten?

    Resursgruppsmöten är forum där olika aktörer samordnar insatser kring en brukare.

  • Vilka resultat har metoden visat?

    Resultaten visar ökad delaktighet och nöjdhet bland brukarna.

  • Hur länge har metoden använts i Säter?

    Metoden har använts sedan 2007.

  • Vad är viktigt för att metoden ska fungera?

    Ledningsstöd och kontinuerlig metodhandledning är avgörande.

  • Hur involveras brukarna i beslutsfattande?

    Brukarna deltar aktivt i resursgruppsmöten och får vara med och bestämma.

  • Vad är Sätermodellen?

    Sätermodellen är en anpassning av vård- och stödsamordning som fokuserar på delaktighet.

  • Vilka verktyg används i metoden?

    Verktyg inkluderar kartläggning av behov och kvalitetsuppföljning.

عرض المزيد من ملخصات الفيديو

احصل على وصول فوري إلى ملخصات فيديو YouTube المجانية المدعومة بالذكاء الاصطناعي!
الترجمات
sv
التمرير التلقائي:
  • 00:00:00
    Jag heter Lena Lorenz och jobbar som verksamhetschef
  • 00:00:06
    I verksamheten funktionsnedsättning där socialpsykiatrin ingår.
  • 00:00:13
    Vi har valt att jobba med metoden vård och stödsamordning för att Säterbon
  • 00:00:19
    Ska vara huvudpersonen i sitt eget liv.
  • 00:00:22
    Du får möta personal som jobbar med
  • 00:00:25
    vård- och stödsamordning.
  • 00:00:27
    Du får möta Johan Johansson som har en
  • 00:00:32
    hyreslägenhet i en servicebostad.
  • 00:00:35
    Du får möta Lena Palmborn
  • 00:00:38
    som är enhetschef och du får möta Barbro Henriksson som jobbar som metodhandledare för
  • 00:00:45
    vård- och stödsamordning.
  • 00:00:49
    Det som är framgångsrikt med vårt sätt att jobba
  • 00:00:52
    med vård- och stödsamordning är att vi kan använda en metod som heter samordnad individuell plan.
  • 00:01:00
    Då samordnar vi olika aktörer till exempel :Försäkringskassan Arbetsförmedlingen
  • 00:01:08
    Öppenvårdspsykiatrin
  • 00:01:09
    och självklart brukaren. Vi se till så att alla
  • 00:01:16
    vet vad de ska göra kring brukaren.
  • 00:01:19
    Detta ger ett väldigt bra resultat.
  • 00:01:23
    Jag ser att jobba med den här metoden ger
  • 00:01:27
    en stressminskning
  • 00:01:29
    hos brukaren.
  • 00:01:30
    Likaså ångestdämpning, i och med att vi finns där
  • 00:01:35
    och hjälper till i samordningen mellan
  • 00:01:38
    de olika aktörerna.
  • 00:01:40
    Alla vi på boendestödet i Säter
  • 00:01:44
    Vi är viktiga
  • 00:01:46
    för brukarna.
  • 00:01:49
    Jag jobbar på Åsenbackens gruppbostad.
  • 00:01:51
    Vi öppnade för två år sedan nu i november.
  • 00:01:56
    Det bor sex personer här.
  • 00:01:58
    De tillhör LSS.
  • 00:02:00
    Då har man ju olika funktionsnedsättningar.
  • 00:02:02
    De som bor här
  • 00:02:04
    har daglig verksamhet.
  • 00:02:06
    De är iväg på några timmar på dagen.
  • 00:02:10
    Här på Åsenbacken så ser lite olika ut med resursarbete,
  • 00:02:14
    beroende på var den boende har för behov.
  • 00:02:18
    För en del kanske det bara är tre personer på resursgruppsmötet:
  • 00:02:22
    Och då är det ju god man eller förälder, personens näransvarig och personen själv.
  • 00:02:29
    För vissa andra så kan det ju vara både läkare, sjuksköterska
  • 00:02:37
    arbetsterapeut
  • 00:02:39
    och så vidare.
  • 00:02:40
    Jag jobbar på arbetsledarna, daglig sysselsättning.
  • 00:02:44
    Vi har socialpsykiatriska deltagare
  • 00:02:47
    och sedan de som har LSS-beslut.
  • 00:02:51
    och det är ungefär hälften var.
  • 00:02:54
    I dagsläget är det nio deltagare.
  • 00:02:57
    Våra deltagare
  • 00:03:01
    kommer mellan
  • 00:03:03
    08:00-15:00
  • 00:03:05
    med en timmes lunch.
  • 00:03:07
    Vi fokuserar mycket på friskvård
  • 00:03:12
    och viss verksamhet.
  • 00:03:12
    Vi hjälper kommunen.
  • 00:03:15
    På olika boenden med
  • 00:03:17
    sopkörningarna
  • 00:03:18
    och hemfix för pensionärer.
  • 00:03:20
    Sådana saker.
  • 00:03:22
    Vi har ju både psykiskt sjuka
  • 00:03:24
    och LSS.
  • 00:03:28
    Ja
  • 00:03:30
    När man kommer till oss
  • 00:03:32
    får man alltid frukost.
  • 00:03:36
    Det är oftast de som har eget boende.
  • 00:03:37
    Kommer de från ett gruppboende har de oftast ätit frukost.
  • 00:03:42
    Många av våra deltagare
  • 00:03:44
    har ju inte det.
  • 00:03:45
    De äter
  • 00:03:46
    väldigt dåligt. Vi börjar oftast dagen med gröt
  • 00:03:50
    och en kopp kaffe.
  • 00:03:51
    Sedan har vi mycket promenader
  • 00:03:56
    Vi gör andra saker: spelar lite spel
  • 00:03:58
    åker ut på lite utflykter och grillar lite korv och sådana saker.
  • 00:04:03
    Mycket bygger på att de ska känna delaktighet,
  • 00:04:06
    och att de ska må bra och vilja vara där.
  • 00:04:10
    Jag har gått en vård- och stödutbildning, för 10 år sedan.
  • 00:04:16
    Som jag
  • 00:04:18
    kanske ska börja jobba lite mer nu, med en deltagare.
  • 00:04:21
    Som har
  • 00:04:22
    har lite
  • 00:04:25
    problem som vi ska
  • 00:04:27
    försöka göra något åt.
  • 00:04:29
    Den största skillnaden är att jag kan få en
  • 00:04:33
    större inblick
  • 00:04:34
    i deltagarnas liv.
  • 00:04:36
    Man ska inte säga att man
  • 00:04:38
    jobbar åtta till femton noll noll
  • 00:04:41
    och sedan är det över
  • 00:04:43
    , så har det ju inte varit, men jag tänker att
  • 00:04:46
    att vi kan hjälpa till och stötta som att deltagare kan få en bättre tillvaro i livet bättre. En bättre vardag.
  • 00:04:53
    De får ett bättre mående.
  • 00:04:55
    Jag tänker att
  • 00:05:00
    de deltagarna som kommer till oss
  • 00:05:03
    det är klart att de har en
  • 00:05:06
    historia med sig.
  • 00:05:09
    Kan man nässla lite i det
  • 00:05:13
    och se vad man kan göra
  • 00:05:15
    för att förbättra
  • 00:05:18
    vardagen eller måendet
  • 00:05:21
    Så får ju
  • 00:05:23
    en deltagare en bättre livskvalitet.
  • 00:05:26
    Audible
  • 00:05:27
    I slutändan blir det en vinst för
  • 00:05:31
    landsting, kommun och
  • 00:05:35
    deltagare.
  • 00:05:37
    Det som är bra med resursgruppsmöten
  • 00:05:40
    är själva metoden.
  • 00:05:42
    Det tycker jag personligen är
  • 00:05:44
    du förebygger
  • 00:05:49
    att personen i fråga ska falla mellan stolarna.
  • 00:05:51
    Det är ofta många aktörer inblandade kring
  • 00:05:55
    en individ
  • 00:05:56
    Varför är det så viktigt att samverkan fungerar.
  • 00:06:01
    De som behöver vara med i resursgruppsmöten
  • 00:06:03
    är psykiatri
  • 00:06:05
    habiliteringen
  • 00:06:06
    enhetschef
  • 00:06:08
    sjuksköterskor
  • 00:06:12
    Det beror lite på vilken person det handlar om också.
  • 00:06:19
    Det mest utmärkande
  • 00:06:21
    det måste jag ändå återkomma till:
  • 00:06:25
    Att det blir en samverkan
  • 00:06:27
    och en samsyn
  • 00:06:30
    För individens så är det
  • 00:06:32
    oerhört
  • 00:06:35
    viktigt
  • 00:06:36
    att inte gång på gång behöva förklara sig.
  • 00:06:39
    Det finns förinformation.
  • 00:06:42
    Att inte behöva återberätta
  • 00:06:45
    varje gång.
  • 00:06:48
    Det kan märkas
  • 00:06:51
    i mötena att många boenden kan tycka det är jobbigt
  • 00:06:53
    med själva mötesforumet.
  • 00:06:56
    Det är lite
  • 00:06:58
    läskigt, beroende på vad det är för individ.
  • 00:07:04
    De andra aktörerna som finns där ändå har
  • 00:07:07
    inblick
  • 00:07:10
    i vad det är för problematik
  • 00:07:12
    som finns bakom.
  • 00:07:16
    Det blir en tydlighet även för personalgruppen.
  • 00:07:24
    Det blir definitivt vinster för oss också
  • 00:07:27
    att vi får inblick i hur de andra aktörerna jobbar, deras kunskaper.
  • 00:07:35
    Man får mycket mer kunskap på många områden.
  • 00:07:41
    Ett bra exempel:
  • 00:07:44
    Att anhöriga vid ett tillfälle när vi hade resursgruppsmöte sa
  • 00:07:48
    Varför har vi inte haft det här förut? Det skulle vi haft för fem år sedan!
  • 00:07:53
    Det säger en del, tycker jag.
  • 00:07:59
    Jag har fått ett uppdrag
  • 00:08:01
    utifrån resultaten ifrån nationella brukarundersökningen som visar att vi behöver bli bättre
  • 00:08:07
    på kommunikation.
  • 00:08:09
    En del i mitt uppdrag är att arbeta fram
  • 00:08:12
    en kunskapsbank
  • 00:08:14
    kring metoder och material.
  • 00:08:21
    När jag deltar i resursgrupparbeten så är mitt fokus att stötta personalen kring kommunikation.
  • 00:08:28
    Kommunikationen är en mänsklig rättighet.
  • 00:08:30
    Alla har rätt att kommunicera på sitt vis.
  • 00:08:33
    En del behöver stöd för att kunna förstå
  • 00:08:37
    eller uttrycka sig.
  • 00:08:38
    Då finns det olika hjälpmedel.
  • 00:08:41
    Det kan vara
  • 00:08:42
    tecken som stöd.
  • 00:08:45
    Det kan vara samtalsmatta. Det kan vara olika bildstöd
  • 00:08:49
    Det kan också vara text och stöd.
  • 00:08:52
    Det ser olika ut.
  • 00:08:56
    Alla människor kan kommunicera på sitt vis.
  • 00:09:00
    Jag sitter här med dig Johan
  • 00:09:02
    på ett serviceboende här Säters kommun.
  • 00:09:06
    Nu är jag lite nyfiken på att höra vem du är. Vill du berätta lite vem du är?
  • 00:09:15
    Jag har haft psykos förut
  • 00:09:20
    Jag har aspberger och ADD.
  • 00:09:22
    Du har en del diagnoser och en del psykisk ohälsa.
  • 00:09:27
    Kan du berätta lite om hur det yttrar sig i vardagen?
  • 00:09:34
    Jag blir lite rastlös.
  • 00:09:41
    Hur säger du om ADHD?
  • 00:09:46
    Är du rastlösheten som du märker då?
  • 00:09:48
    Ja
  • 00:09:49
    Och det kostade låter lite
  • 00:09:52
    Psykos låter lite främmande för många. Vad är en psykos?
  • 00:09:57
    Hallucination och
  • 00:10:02
    tron att man är någon annan.
  • 00:10:04
    När började det för dig, Johan?
  • 00:10:09
    Det började när jag gick i gymnasiet.
  • 00:10:13
    Kommer du ihåg hur det började?
  • 00:10:15
    Nej
  • 00:10:17
    Så när man kommer in i en psykos så kommer man egentligen inte ihåg det efteråt.
  • 00:10:22
    Finns det någonting som du
  • 00:10:24
    kommer ihåg från tiden då du
  • 00:10:28
    började må lite bättre?
  • 00:10:30
    Kommer man ihåg då?
  • 00:10:32
    Ja
  • 00:10:33
    Kan du berätta
  • 00:10:34
    om hur omgivningen märkte att du hade en psykos?
  • 00:10:37
    De märkte att jag hade ett konstigt beteende.
  • 00:10:40
    Hur är man när man har ett konstigt beteende?
  • 00:10:43
    För de som inte vet hur du berätta lite hur det funkar.
  • 00:10:47
    Ja
  • 00:10:50
    Svår fråga.
  • 00:10:56
    När du tänker tillbaka på när du hade en psykos, finns det människor som har berättat för dig om hur du var?
  • 00:11:03
    Ja
  • 00:11:06
    Jag tror faktiskt det.
  • 00:11:08
    Men det är ingenting som du tänker på så mycket idag?
  • 00:11:11
    Nej
  • 00:11:12
    För det har hänt mycket i ditt liv.
  • 00:11:14
    Hur gammal är du, Johan? 23.
  • 00:11:21
    Hur länge har du bott på Kaplansvägen?
  • 00:11:28
    Efter jag blev inlagd på psyk.
  • 00:11:29
    Hur länge sedan var det?
  • 00:11:32
    2018.
  • 00:11:38
    Och sedan flyttade du in här på Kaplansvägen. Vill du berätta vad har hänt under de här åren?
  • 00:11:44
    Ja, jag har
  • 00:11:46
    tillfrisknat.
  • 00:11:47
    Du har tillfrisknat.
  • 00:11:49
    Då är jag jättenyfiken på vad som gjort att du mår bättre?
  • 00:11:54
    Rutiner.
  • 00:11:58
    Känslan av att få ha något eget.
  • 00:12:03
    Att ha mycket personal att kunna prata med.
  • 00:12:06
    Och att jag inte behöver oroa mig över min egna ekonomi.
  • 00:12:11
    Det jättemånga viktiga saker du nämnde. Här på Kaplansvägen
  • 00:12:18
    Serviceboende, här finns det personal dygnet runt.
  • 00:12:21
    Finns det alltid någon att prata med?
  • 00:12:24
    Ja
  • 00:12:25
    Då knackar på oss personalen eller kommer de in till dig?
  • 00:12:28
    Jag knackar på.
  • 00:12:36
    Sedan rutiner sa du .Vad menar du med rutiner?
  • 00:12:43
    Städa en gång i veckan, sådana grejer.
  • 00:12:46
    Nu vet jag att du håller på med en daglig sysselsättning och daglig verksamhet,
  • 00:12:53
    berätta vad du gör för någonting.
  • 00:12:54
    Monterar rörklämmor och städar bilar. Vilka städar du?
  • 00:13:01
    Landstingets bilar
  • 00:13:07
    Tillsammans med. Och kommunens hemsjukbilar städar du tillsammans med
  • 00:13:09
    en annan hyresgäst har på Kaplansvägen.
  • 00:13:13
    Hur mår du av det här?
  • 00:13:15
    Jag mår bra.
  • 00:13:17
    Jag träffade dig Johan när du flyttade in här på Kaplansvägen
  • 00:13:22
    Jag kommer ihåg att då var det är jättejobbigt att kliva upp på morgonen och komma igång med rutiner.
  • 00:13:28
    Ja
  • 00:13:29
    Och hur ser det ut idag?
  • 00:13:31
    Sover du på natten och vaken på dan?
  • 00:13:34
    Ja, precis.
  • 00:13:40
    Det här med att prata med personal, det finns ju många andra som är viktiga att prata med också
  • 00:13:46
    speciellt om man
  • 00:13:48
    har svårigheter med någonting som man behöver hjälp från Region Dalarna eller från sjukvården.
  • 00:13:54
    Jag vet att ni har haft någonting som kallas för resursgrupper
  • 00:13:58
    Det var några stycken som har träffats ibland.
  • 00:14:01
    Vilka är de som har träffats?
  • 00:14:11
    Vilka var med i resursgruppen?
  • 00:14:16
    Barbro som är metodstödjare i kommunen.
  • 00:14:24
    Sjukvårdkontakt på Gylle.
  • 00:14:30
    Från psykiatrin? Ja.
  • 00:14:34
    Har det varit med någon personal härifrån Kapplandsvägen? Ja.
  • 00:14:38
    Är det någon mer som har varit med i Resursgruppen?
  • 00:14:44
    Har God man varit med?
  • 00:14:46
    Ibland.
  • 00:14:48
    Har du varit med någon anhörig eller någon annan som du känner? Nej.
  • 00:14:52
    Det är ni som har träffats. Vad har ni gjort då för någonting?
  • 00:14:58
    Pratat.
  • 00:15:01
    Hur vi ska lägga upp grejer.
  • 00:15:03
    För att du ska må bra? Ja.
  • 00:15:06
    Vill du berätta om någonting
  • 00:15:11
    som ni tog beslut om som ni gjorde?
  • 00:15:14
    Att jag ska jobba jobba eftermiddag, för jag sover länge.
  • 00:15:20
    Ni gjorde en plan som skulle vara bra för just det?
  • 00:15:27
    Ja.
  • 00:15:28
    Jag är lite nyfiken på
  • 00:15:30
    om allting utgått från dig mer på mötena? Ja.
  • 00:15:35
    Och du har fått vara med och bestämma själv? Ja.
  • 00:15:39
    Det känns jätteviktigt.
  • 00:15:41
    Ja
  • 00:15:43
    Finns det någonting mer du vill berätta om resursgruppen som du tycker varit bra?
  • 00:15:51
    Den har varit bra rent av
  • 00:15:55
    Den har varit bra.
  • 00:15:58
    Hur ofta har ni träffats i resursgruppen?
  • 00:16:05
    Vi har träffats vid behov
  • 00:16:11
    Jag tycker det var spännande att höra att du har fått rutiner
  • 00:16:14
    Och att i resursgruppen har det tagits beslut utifrån dig och ditt behov.
  • 00:16:21
    Vad är viktigt annars i ditt liv idag för att ha psykisk hälsam för att må bra? Min flickvän.
  • 00:16:27
    Din flickvän är viktig.
  • 00:16:29
    Träffas ni varje dag? Ja, det gör vi.
  • 00:16:33
    Så att ha en en relation och en vän, det är viktigt för att må bra? Ja.
  • 00:16:38
    Finns det någonting annat som är viktigt?
  • 00:16:43
    Ja
  • 00:16:44
    Mina katter. Hur många katter har du? Två.
  • 00:16:53
    Bor de här inne i din lägenhet? Ja, det gör de.
  • 00:16:56
    Det här är din lägenhet Johan.
  • 00:16:59
    Du hyr den precis som vem som helst.
  • 00:17:04
    Du bestämmer själv hur du vill ha det din lägenhet? Ja det gör jag.
  • 00:17:11
    Det låter som
  • 00:17:12
    ett bra koncept att man har närhet till personal och samtidigt har en egen lägenhet?
  • 00:17:17
    Ja.
  • 00:17:20
    Ransäter
  • 00:17:21
    Det är frihet.
  • 00:17:22
    Har du några andra intressen som är viktiga för dig?
  • 00:17:29
    Som påverkade så att du mår bra? Jag har aktiviteter.
  • 00:17:36
    Boxning kör jag.
  • 00:17:47
    Och bandy. Du ahr flera fysiska aktiviteter.
  • 00:17:51
    Hur mår man av det när man haft en psykisk ohälsa?
  • 00:17:55
    Man tänker inte så mycket på det. Så att du känner att du mår bättre av att göra saker?
  • 00:18:01
    Spännande.
  • 00:18:05
    Finns det några andra intressen eller aktiviteter som ni åker på?
  • 00:18:09
    Ibland åker vi på utflykter tillsammans alla som bor här eller några stycken.
  • 00:18:14
    De som vill får följa med.
  • 00:18:20
    Det har varit en sommar med Corona i samhället.
  • 00:18:25
    Har ni gjort andra saker då när du har varit lite lite begränsat?
  • 00:18:32
    Ja.
  • 00:18:33
    Hur har det då att umgås på för vis? G
  • 00:18:47
    Till exempel så vi låtit mig och min tjej få egna aktiviteter eftersom
  • 00:18:56
    tillhör riskgrupp helt enkelt.
  • 00:19:01
    Det var klokt. Det här påverkar oss alla.
  • 00:19:03
    Har det påverkat din hälsa någonting att det varit Corona?
  • 00:19:07
    När jag har inte märkt någonting. Det var skönt att höra.
  • 00:19:14
    Känner att du fått det stöd du behöver genom åren för
  • 00:19:17
    att må bra?
  • 00:19:19
    Ja.
  • 00:19:22
    Det låter som att du har ett bra liv nu.
  • 00:19:25
    Du har aktiviteter, flickvän, personal och prata med och du har fått rutiner.
  • 00:19:31
    Du har fått må bra.
  • 00:19:35
    Jag tycker var jätteroligt du får höra den här från dig, Johan Jag vill tacka dig så jättemycket för att jag fick prata med dig en stund.
  • 00:19:41
    Tack så mycket.
  • 00:19:47
    Det är lite spännande att titta tillbaka
  • 00:19:51
    Jag har jobbat här ungefär i 11 år.
  • 00:19:54
    Och när jag började här i Säters kommun så
  • 00:19:57
    hade ett väldigt starkt intresse för KBT. Kognitiv beteendeterapi.
  • 00:20:02
    Jag kunde se att det fanns
  • 00:20:06
    funktioner i KBT:n som jag skulle vilja införa i verksamheten här, för jag ville
  • 00:20:12
    försöka förstå vad beteenden fyller för funktion, och jag ville också
  • 00:20:19
    Att brukarna skulle vara mer delaktiga
  • 00:20:21
    i verksamheten.
  • 00:20:24
    Utifrån det
  • 00:20:26
    så började vi att söka efter tekniker, metoder och vik började söka efter hur
  • 00:20:32
    ska vi utveckla verksamheterna.
  • 00:20:35
    Det var också lite spännande för vi hade ju ett samarbete
  • 00:20:40
    med öppenvårdspsykiatrin, där du jobbade då, Barbro.
  • 00:20:46
    På det sättet möttes våra vägar.
  • 00:20:48
    Du hade tekniker, metoder som du
  • 00:20:52
    egentligen pushade väldigt mycket för.
  • 00:20:55
    På det sättet började vi prata och se hur vi skulle kunna implementera någonting här i Säters kommun
  • 00:21:03
    Någonstans så började det där.
  • 00:21:05
    Ja.
  • 00:21:06
    Då började du prata om
  • 00:21:08
    Case management: vård och stödsamordning.
  • 00:21:11
    Kan inte du berätta lite om vad det är och
  • 00:21:16
    rollen av case management här i Dalarna?
  • 00:21:21
    I Dalarna så startade de första utbildningar när det gäller Case management, som vi sedan valde
  • 00:21:27
    att kalla vård och stöd.
  • 00:21:29
    2007 gick de första utbildningarna.
  • 00:21:32
    Psykiatrin
  • 00:21:33
    och en del kommuner fick
  • 00:21:35
    erbjudandet att
  • 00:21:37
    personalen skulle få utbilda sig till vård- och stödsamordnare.
  • 00:21:42
    Det har pågått
  • 00:21:43
    under flera olika episoder kan man säga.
  • 00:21:45
    Det började med en orienteringskurs
  • 00:21:49
    7,5 högskolepoäng.
  • 00:21:53
    De som blivit intresserade att fortsätta jobba erbjöds en fortsättningskurs om 30 poäng.
  • 00:21:59
    Då var det under Karlstads universitet.
  • 00:22:03
    Den här metoden startade man
  • 00:22:05
    i Sverige, i Västra Götaland.
  • 00:22:07
    I Göteborg i det som kallades nåut-teamet, och det fanns
  • 00:22:11
    väldigt många
  • 00:22:12
    högt utbildade en doktorer och psykologer som blev intresserade just den här modellen.
  • 00:22:21
    Det var första gången. Sedan har högskolan Dalarna haft utbildningar om 15 poäng, mer komprimerade.
  • 00:22:28
    Har du varit delaktig i utbildningarna på högskolan? Jag var så intresserad av
  • 00:22:34
    den här arbetsmodellen.
  • 00:22:36
    Jag har tyckt hela tiden under mina år inom psykiatrin
  • 00:22:40
    att man måste se människan och helheten omkring.
  • 00:22:44
    Mediciner i all ära, det behöver man naturligtvis men
  • 00:22:48
    också se det övriga runt om personen.
  • 00:22:51
    Om man tar medicinen och så har man
  • 00:22:54
    en social social misär:
  • 00:22:56
    ingen som stöttar en socialt eller i vardagen
  • 00:23:02
    Man får sina mediciner men man blir utanför.
  • 00:23:08
    Man pratar om stigmatisering, man blir ju
  • 00:23:11
    inte en i samhället som man har rätt att vara.
  • 00:23:15
    Det låter som
  • 00:23:16
    att du har ett väldigt stort hjärta för
  • 00:23:18
    att se helhet och delaktigheten.
  • 00:23:26
    Nu har jag jobbat inom psykiatrin otroligt länge
  • 00:23:30
    Jag törs inte säga hur många år, men när jag började inom psykiatrin och som jag ser hur är nu så
  • 00:23:35
    tror man inte det är sant hur det var, helt enkelt.
  • 00:23:39
    Där hade man ju inget värde, man bara
  • 00:23:41
    skulle göra som man blev tillsagd.
  • 00:23:45
    Den här utbildningen på högskolan,
  • 00:23:47
    då började flera jobba utifrån vård och stödsamordning, och i det här Resursgruppen arbete som
  • 00:23:54
    är en jättespännande del i vår stödsamordning.
  • 00:23:58
    Ja, efter de här
  • 00:24:03
    grundutbildningarna som mål vård- och stödsamordnare
  • 00:24:06
    fick jag också erbjudande om att gå metodhandledningutbildningar för att stötta de mina kollegor.
  • 00:24:13
    För att komma igång med arbetet.
  • 00:24:16
    Och det hade jag kvar som uppdrag så länge jag jobbade i psykiatrin
  • 00:24:20
    i vår psykiatriska sektorn, att stötta personal både kommuner och psykiatri till att
  • 00:24:26
    försöka följa metoden,.
  • 00:24:36
    Men som sagt var att personen får vara delaktig och har delat beslutsfattande
  • 00:24:42
    Att man involverar anhöriga
  • 00:24:44
    och personer som kan vara till stöd
  • 00:24:47
    Vi har jobbat med möten tidigare och så kallade för nätverksmöte men ofta fick inte personen
  • 00:24:54
    själv vara med.
  • 00:24:55
    Kan du beskriva lite kort själva metoden
  • 00:24:59
    så vi får lite...
  • 00:25:02
    Det har ju pågått
  • 00:25:06
    internationell forskning och
  • 00:25:08
    även i Sverige
  • 00:25:09
    Studier om evidensen, och man har kommit fram till att det är väldigt hög evidens i
  • 00:25:15
    just den här metoden.
  • 00:25:19
    2011 så kom de nationella riktlinjerna ut för
  • 00:25:23
    Psykosvård och schizofrenivård.
  • 00:25:26
    Där man prioriterade de olika insatserna, från början 42 insatser
  • 00:25:31
    Men insatserna reviderades 2018.
  • 00:25:37
    då lade man till den här med vård, stöd och samordning som en prio 1 i de
  • 00:25:42
    nationella riktlinjer. Det säger ganska mycket tycker jag.
  • 00:25:45
    Är samordningen
  • 00:25:48
    essensen i
  • 00:25:50
    metoden?
  • 00:25:52
    Dels är naturligtvis delaktigheten för personen själv,
  • 00:25:57
    men också samordning.
  • 00:25:58
    Man ser att många har ju olika aktörer runtomkring sig. Det kan vara
  • 00:26:04
    dels psykiatrin förstås, kommunala insatser inom socialpsykiatrin eller som vi senare kommer till: LSS.
  • 00:26:10
    Men det kan också vara
  • 00:26:12
    från Försäkringskassan
  • 00:26:14
    Arbetsförmedlingen. Man har ju oftast en rehabiliteringsplan.
  • 00:26:19
    att följa om man till exempel är sjukskriven.
  • 00:26:22
    Och då behöver man ha alla delarna med så att
  • 00:26:24
    dels att alla tar
  • 00:26:26
    sitt ansvarsområde.
  • 00:26:28
    Men också att man samordnar och följer upp framförallt.
  • 00:26:33
    Man gör det man ska.
  • 00:26:34
    Stötta personen de olika områdena
  • 00:26:38
    Jag tänker också så här nu när vi jobbar i en kommun
  • 00:26:41
    då är det väldigt viktigt att vi följer evidens.
  • 00:26:43
    Alltså vad forskningen säger.
  • 00:26:47
    Hur vi ska jobba mot den här målgruppen. Just det här med vård och stödsamordning
  • 00:26:53
    så finns det väldigt hög prioritet
  • 00:26:56
    vad gäller forskning. Att vi ska använda den. Du kan lite mer.
  • 00:27:02
    Vi ska följa de nationella riktlinjerna
  • 00:27:05
    och när det är en prio ett så är det ju väldigt hög evidens.
  • 00:27:08
    Vi ska jobba efter evidensbaserade metoder.
  • 00:27:14
    Det är självklart att man följer de nationella riktlinjerna och gör man det
  • 00:27:18
    då har man automatisk med vård och stöd.
  • 00:27:24
    Prio 1 i de nationella riktlinjerna för vilken målgrupp är det?
  • 00:27:30
    Riktlinjerna som jag pratar om nu utgår från Socialstyrelsen
  • 00:27:36
    när det gäller schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.
  • 00:27:40
    Men jag tycker att man kan använda insatserna även vid
  • 00:27:43
    andra diagnoser.
  • 00:27:45
    Under 2012t till 2014 så pågick det
  • 00:27:49
    ett nationellt projekt
  • 00:27:51
    som hette bättre psykosvård.
  • 00:27:53
    Det var
  • 00:27:54
    en projekt som projektledare och elva processledare.
  • 00:27:59
    Jag fick vara en av dem processledarna också.
  • 00:28:02
    Vi mer satt och jobbade med att utveckla insatserna i de nationella riktlinjerna.
  • 00:28:09
    Vi var ganska överens om att följer riktlinjerna, då jobbar man med vård och stöd.
  • 00:28:16
    Våra vägar möttes
  • 00:28:18
    i de här diskussionerna,
  • 00:28:20
    Och vi möttes också utifrån att jag jobbar som enhetschef för socialpsykiatrin och ser
  • 00:28:29
    Vår begränsning som enhetschef för att både jobba som arbetsledare men också att jobba med metoder
  • 00:28:35
    Jobba med evidensbaserade metoder, att hinna med både och.
  • 00:28:41
    Så här uppstod en diskussion:
  • 00:28:43
    Hur ska vi utveckla det här i Säters Kommun. Hur ska vi komma vidare oc hinna med
  • 00:28:50
    både ock.
  • 00:28:51
    Nu har du varit hos oss ett tag
  • 00:28:53
    ja, nästan två år. Syftet med att vi anställde dig
  • 00:29:00
    var för att vi vill utveckla
  • 00:29:02
    den här tekniken - metoden.
  • 00:29:04
    Att du också skulle vara en metodhandledare.
  • 00:29:08
    Att vi skulle börja jobba med det här sättet som en Sätermodell. Berätta.
  • 00:29:14
    Förutsättningen för att implementera en arbetsmetod
  • 00:29:21
    är att man har
  • 00:29:23
    ledningsstöd.
  • 00:29:25
    Det känner jag att jag har.
  • 00:29:27
    Till 100 procent och mer därtill.
  • 00:29:31
    Dels har vi verksamhetschef som
  • 00:29:33
    som brinner för modellen:
  • 00:29:36
    Metoderna att ha
  • 00:29:38
    personerna i centrum och vara delaktig. Du som enhetschef har också varit pushande
  • 00:29:45
    i arbetsmodellen. Det var ju väldigt bra förutsättningar att komma in och jobba så här.
  • 00:29:51
    Så det har jag jobbat med under den här tiden har varit att utveckla Sätermodellen.
  • 00:29:58
    Med vård- och stöd.
  • 00:30:00
    Där det ingår framförallt resursgruppsarbete.
  • 00:30:04
    Här i Säter tog vi ganska tidigt beslut
  • 00:30:09
    att utbilda alla boendestödjare och så att de skulle kunna använda
  • 00:30:16
    metoden i sitt arbete, och det har blivit en del av deras vardag Det är inte bara att nu åker vi
  • 00:30:22
    hem till någon och jobbar med vård och stöd, utan det har blivit en del i
  • 00:30:26
    deras sätt,
  • 00:30:27
    i mötet
  • 00:30:28
    med brukarna.
  • 00:30:31
    Du handledde dem under ganska lång tid.
  • 00:30:35
    Jag hade handledning
  • 00:30:37
    fastän jag var anställd på psykiatrin fortfarande, så hade jag vissa handledningsuppdrag.
  • 00:30:43
    Så jag har ju
  • 00:30:44
    jobba med dem ganska länge.
  • 00:30:47
    De har ju det här tänket med sig hela tiden.
  • 00:30:51
    Sen kan man jobba med olika intensitet.
  • 00:30:54
    Det finns ju olika modeller:
  • 00:30:58
    Mindre intensiv, intensiv
  • 00:31:00
    eller ACT-modellen.
  • 00:31:03
    De skiljer sig litegrann utifrån behovet.
  • 00:31:06
    ACT- modellen design det är
  • 00:31:11
    oerhört svårt att uppfylla i hela landet.
  • 00:31:15
    Det ska vara ett trädprofessionellt Team som ska jobba dygnet runt med hög tillgänglighet och det
  • 00:31:21
    är nästan ingen som kan åstadkomma inom
  • 00:31:24
    den offentliga verksamheten.
  • 00:31:27
    Därför så jobbar man med
  • 00:31:29
    Resursgrupps-ACT, alltså
  • 00:31:32
    resursgruppen, alltså man jobbar med metoden och arbetsverktygen som finns, men
  • 00:31:37
    man har inte lika hög tillgänglighet.
  • 00:31:39
    Men man har tillgänglighet
  • 00:31:41
    dagtid.
  • 00:31:43
    Man ska vara tillgänglig,
  • 00:31:46
    man ska vara uppsökande i det här.
  • 00:31:49
    När du började hos oss
  • 00:31:52
    för två år sedan.
  • 00:31:55
    Första uppdraget
  • 00:31:56
    var att göra en brukarenkät
  • 00:32:01
    Att faktiskt intervjua alla
  • 00:32:04
    I Säters kommun som har insatser.
  • 00:32:07
    Då framkom lite olika
  • 00:32:13
    Nöjdheten med metod framkom.
  • 00:32:18
    och delaktigheten.
  • 00:32:24
    Kommer du ihåg något mer från den enkäten som var viktigt?
  • 00:32:28
    Det var ju den här nationella brukarundersökningen som man säger
  • 00:32:33
    Inom alla verksamheter :LSS, socialpsykiatrin eller funktionsnedsättningar - det området.
  • 00:32:42
    Jag känner några stycken sedan tidigare, men inte så många inom LSS kände jag.
  • 00:32:48
    Mer inom socialpsykiatrin.
  • 00:32:50
    Då fick jag träffa alla personerna som hade någon form av
  • 00:32:54
    insats eller något beslut via LSS eller SoL.
  • 00:32:58
    Det var ju spännande att träffa så många.
  • 00:33:01
    Det som vi såg då var just detta med
  • 00:33:05
    delat beslutsfattande
  • 00:33:06
    och delaktighet i vården
  • 00:33:10
    Det var en del som inte tyckte att de får vara så riktigt delaktiga.
  • 00:33:14
    Det var en sak vi såg. Inom LSS
  • 00:33:18
    fattades en del i det här med kommunikation.
  • 00:33:22
    Man behövde bli tydligare på olika metoder för att
  • 00:33:25
    kunna kommunicera tidigt med
  • 00:33:27
    framförallt de som har LSS-beslut
  • 00:33:30
    och svårt att kommunicera
  • 00:33:32
    Utifrån resultaten i den här enkäten
  • 00:33:36
    har vi fortsatt att utveckla verksamheten
  • 00:33:40
    Och baserat det på resultaten och det handlar både om kommunikation och delaktighet
  • 00:33:46
    Du har fortsatt att jobba med delaktigheten och fortsatt att
  • 00:33:52
    utveckla
  • 00:33:54
    sätermodellen.
  • 00:33:57
    Kan du berätta lite grann om det?
  • 00:34:00
    Framförallt så är det vård och stöd och delaktighet eller delat beslutsfattande som är en prio 1 i riktlinjerna.
  • 00:34:08
    Boendestödet inom
  • 00:34:09
    socialpsykiatrin jobbar
  • 00:34:11
    med tänket hela tiden.
  • 00:34:14
    Men vi vill också att det ska pågå
  • 00:34:17
    ungefär samma arbete inom LSS-verksamheten.
  • 00:34:22
    Utifrån personernas behov givetvis.
  • 00:34:25
    Så vi har också startat resursgruppsarbete inom LSS-verksamheterna.
  • 00:34:30
    Jag tänker så här att
  • 00:34:31
    I boendestödet har de gått en 15 poängutbildning,
  • 00:34:35
    eller 7,5 poäng.
  • 00:34:38
    Men nu tänker vi lite annorlunda och valt ut vissa delar ur case management.
  • 00:34:43
    För att kunna
  • 00:34:45
    hantera det här för all personal. För att du ska coacha igång personalen. Kan du beskriva vad vi valt ut?
  • 00:34:52
    Vi har börjat jobba med resursgruppsarbete där vi tar in anhöriga
  • 00:34:59
    andra
  • 00:35:00
    som personen har behov av. Det kan vara
  • 00:35:03
    vid olika tillfällen. Ibland kanske
  • 00:35:06
    man har behov av något ytterligare hjälpmedel. Då kan det behövas en arbetsterapeut
  • 00:35:11
    i mötet.
  • 00:35:12
    Det kan handla om någon form av träning då kan det vara en
  • 00:35:16
    fysioterapeut som kan vara med.
  • 00:35:19
    Det beror lite på
  • 00:35:21
    behovet, vilket stöd som personen behöver.
  • 00:35:24
    Det kan ju se väldigt varierande ut från individ till individ. Ibland kan det vara en väldigt liten grupp.
  • 00:35:30
    Bara en anhörig, god man kanske
  • 00:35:34
    Och sen säger vi att den som näransvarig...
  • 00:35:38
    Alla som bor eller som finns i våra verksamheter har en personal som näransvarig.
  • 00:35:45
    och de får ta ansvar för att resursgruppsarbetet fortsätter.
  • 00:35:50
    Och ge signaler om de behöver stöd och hjälp.
  • 00:35:52
    Då hjälper vi fortfarande till.
  • 00:35:55
    De kallar till de här mötena
  • 00:35:57
    men också vem som ska vara med.
  • 00:36:01
    Man kan ju tycka det
  • 00:36:02
    påminner lite grand om SIP.
  • 00:36:04
    En samordnad individuell plan
  • 00:36:08
    Som man gör tillsammans med hälso- och sjukvården
  • 00:36:11
    Men det blir mera än en övergripande plan
  • 00:36:16
    Det här blir mer nära
  • 00:36:18
    den person som det gäller.
  • 00:36:21
    men samma sak är att det är viktigt att man följer upp.
  • 00:36:28
    Man följer upp det man beslutat tillsammans.
  • 00:36:31
    Så det blir verkstad av det man bestämmer.
  • 00:36:35
    Jag kan ju se att
  • 00:36:36
    det har hänt väldigt mycket under den här tiden som du har varit
  • 00:36:40
    ett stöd i våra verksamheter och där vi har kunnat fokusera på rätt saker.
  • 00:36:45
    Enhetschefen har jobbat med vissa saker, du har jobbat med vissa saker
  • 00:36:49
    Och tillsammans har vi ändå sett
  • 00:36:51
    att nu börjar det hända saker i vår verksamhet.
  • 00:36:54
    Man säger jag aldrig att någonting är klart utan
  • 00:36:57
    det här är nånting vi har påbörjat.
  • 00:37:00
    Men vi ser också effekter av det
  • 00:37:02
    Har du sett effekterna? Jag tycker att personalen är säkrare i sitt jobb också.
  • 00:37:10
    Personen eller boenden,hyresgäster
  • 00:37:14
    de känns mer nöjda de blir mer tillfreds när de får vara med och styra
  • 00:37:20
    saker och ting, precis som vi alla andra har. De ska ju
  • 00:37:24
    få leva ett bra liv.
  • 00:37:26
    Även om man har en schizofrenidiagnos
  • 00:37:30
    Under resans gång, med ett bra stöd så kan man ju faktiskt återhämta sig ganska bra.
  • 00:37:36
    Under de sista åren men har vi också byggt upp
  • 00:37:39
    samverkansmöten med psykiatrin kontinuerligt.
  • 00:37:43
    Både att du har kontakt
  • 00:37:45
    med psykiatrin i ärenden
  • 00:37:49
    Ganska tätt. Och jag har kontakt med verksamhetschef för psykiatrin i
  • 00:37:55
    samverkansmöten.
  • 00:37:57
    Så att vi har fått igång
  • 00:37:58
    någonting
  • 00:38:00
    faktiskt är funktionellt idag. När v tittar på LSS delen
  • 00:38:05
    så behöver vi bygga upp samma sak inom LSS, men då kanske vi jobba mot habiliteringen.
  • 00:38:12
    Det borde jobbas
  • 00:38:13
    likadant mot habiliteringen. Det har vi varit inne i, men som jag
  • 00:38:16
    Sa tidigare så handlar det om organisation. Om chefer som slutar och börjar.
  • 00:38:21
    Nu behöver vi få igång samma samverkan med habiliteringen.
  • 00:38:27
    Fördelen för mig som varit inom psykiatrin, har varit att jag haft enkla vägar
  • 00:38:33
    för att kunna samverka med psykiatrin.
  • 00:38:38
    Som enhetschef så ser jag att vi fokuserar mycket på brukaren
  • 00:38:44
    men det handlar också som du nämnde att personalen blir säkrare i sin roll.
  • 00:38:51
    Få ansvar
  • 00:38:52
    Få hålla i kontakterna och följa upp arbetet
  • 00:38:56
    mer kontinuerligt.
  • 00:38:58
    De ser också sambanden
  • 00:39:02
    från beslut
  • 00:39:03
    till görandet så jag ser många olika...
  • 00:39:08
    Det blir inte bara en vinst för
  • 00:39:11
    personer som behöver stödet. Det blir också en vinst i organisationen.
  • 00:39:18
    Det här har vi
  • 00:39:19
    sett att vi vill och nu börjar vi se de här resultaten.
  • 00:39:25
    Ser vi framåt i tiden,
  • 00:39:26
    så så har vi många planer framåt.
  • 00:39:31
    Det här har vi längtat efter.
  • 00:39:38
    Det finns många verktyg att använda sig av
  • 00:39:44
    Kan du beskriva några verktyg som vi använder?
  • 00:39:47
    Man måste först börja med att göra en kartläggning. Hur ser det ut
  • 00:39:54
    för den här personen
  • 00:39:55
    Vilka personer finns med?
  • 00:39:57
    Vilket behov har personen?
  • 00:40:00
    Egentligen?
  • 00:40:01
    Det finns olika arbetsmaterial där man kan kartlägga
  • 00:40:05
    Hur ser det ut en vanlig dag? Vilka resurser har personen själv?
  • 00:40:09
    Vad är man nöjd med ? Vad är man mindre nöjd med?
  • 00:40:13
    Jättemånga arbetsverktyg man kan använda som olika skattningar.
  • 00:40:19
    Det finns en hel bok.
  • 00:40:20
    Boken som används under utbildningen.
  • 00:40:29
    Så när man liksom stöter på problem eller funderar kring hur man kommer vidare
  • 00:40:34
    så kan man använda sig av materialet.
  • 00:40:35
    En annan grej som är väldigt viktig är kvalitetsuppföljning.
  • 00:40:51
    Det finns manualer för det också.
  • 00:40:54
    Att checka av att man verkligen har gjort det som man kan.
  • 00:40:59
    man har nytta av arbetsbladen när man ska lösa ett problem.
  • 00:41:05
    Jag tänker så här
  • 00:41:07
    Jag ser det här som framgångsfaktorer att vi har börjat jobba på det här sättet.
  • 00:41:11
    Det har kvalitetssäkrat våra verksamheter.
  • 00:41:14
    Vi kan sätta upp mål. Personalen kan utvärdera.
  • 00:41:19
    Våra brukare som vi jobbar med
  • 00:41:22
    De
  • 00:41:23
    känner sig mer delaktiga.
  • 00:41:26
    Vi ser
  • 00:41:27
    också att
  • 00:41:29
    den psykiska hälsan
  • 00:41:31
    hos personer vi har jobbat med
  • 00:41:34
    har återhämtning mycket lättare idag än förut.
  • 00:41:39
    Och att man lättare kommer över tunga perioder.
  • 00:41:42
    Det här återhämtningsperspektivet
  • 00:41:45
    Det är också viktigt att nämna för att
  • 00:41:49
    alla de här
  • 00:41:50
    verktygen bygger på återhämtning.
  • 00:41:55
    Det är också de man har sett i forskning
  • 00:41:59
    Patient eller brukare -personen det gäller
  • 00:42:02
    får också en högre följsamhet i behandlingen
  • 00:42:08
    och de stöd de får.
  • 00:42:11
    De får mer självsäkerhet.
  • 00:42:15
    mer stöd och följsamhet i behandlingen helt enkelt vilket också
  • 00:42:20
    underlättar eller
  • 00:42:22
    motverkar inläggning på slutenvården.
  • 00:42:26
    Det kan man också bromsa genom att jobba efter metoden och att man hela tiden är observant på tidiga tecken.
  • 00:42:33
    Om man gör olika åtgärder så kan man
  • 00:42:37
    undvika slutenvård så mycket man kan.
  • 00:42:42
    Inom slutenvården ska man också jobba med modellen för de som har tvångsvård bland annat.
  • 00:42:48
    tillsammans med psykiatrin.
  • 00:42:51
    Det gäller också att psykiatrin och kommunen tänker lika.
  • 00:42:55
    Samordningen med metoden.
  • 00:42:58
    Det som varit svårt med
  • 00:42:59
    metoden är att
  • 00:43:02
    alla inte känt till metoden.
  • 00:43:05
    Så att det handlar mycket om att sprida information om metoden.
  • 00:43:08
    Och där står vi idag. Vi vill gärna sprida informationen och har bland annat gjort en broschyr.
  • 00:43:14
    om vård och stödsamordning i Säter som beskriver vår modell
  • 00:43:19
    Och det är av stor vikt att all personal
  • 00:43:23
    Känna sig delaktiga och förstår.
  • 00:43:25
    Hur jobbar du med det, Barbro?
  • 00:43:27
    Jag tror också att det här med metodhandledning är en väldigt viktig del det hela som vi nämnde förut att
  • 00:43:34
    det är en förutsättning att jobba så här.
  • 00:43:37
    det är många år sedan jag var klar 2009.
  • 00:43:40
    Ibland har jag misströstat och tyckt att det stått still, men det har sina orsaker.
  • 00:43:46
    Organisationerna förändras
  • 00:43:49
    Chefer slutar och nya börjar. personal
  • 00:43:52
    slutar den nya börjar så att hela tiden
  • 00:43:55
    hålla det vid liv är kanske ganska svårt
  • 00:44:00
    Jag tycker ändå att man måste försöka hålla fast med med information och
  • 00:44:04
    ett stort värde är metodhandledningen så att man
  • 00:44:08
    hela tiden håller i.
  • 00:44:10
    och får stöd i det man jobbar med.
  • 00:44:13
    Vi har kommit en bit på vägen och vi siktar fortfarande framåt
  • 00:44:17
    Kul. Äntligen. Jag tycker också det här är jätteroligt.
الوسوم
  • vård
  • stöd
  • samordning
  • socialpsykiatri
  • brukare
  • resursgrupp
  • metod
  • Säter
  • livskvalitet
  • evidensbaserad